En naturlik plantering baseras på kunskaper om växlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sätt att skapa flerfunktionella grönytor i våra städer. Inspiration till att plantera naturlikt kommer från England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktäriseras av ståndort, struktur och succession. Med tanke på ståndort placeras rätt växt på rätt plats.

Vår bild av centrala Uppsala som en stad med brist på växtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. Påvel Snickares gränd är en centralt belägen plats som länge saknat funktion. Platsen är idag under ombyggnad. I och med att det gamla Rådhuset har byggts om till en galleria fungerar gränden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en växtfattig torgyta.

This paper appeals to professionals working with green questions. It intends to create a discussion about which plant species that can be established in a fieldlayer of a naturelike planting on fertile agricultural land. To initiate the essay, a studie of which values that can be connected with an establishment of a fieldlayer was performed . A part of Tor Nitzelius Park in Alnarp, a so called naturlike planting on fertile agricultural land, was used as a model for the choice of species. With the aid of soil values, photos and a list of current species, interviews with four ecologists were performed.

Jag har alltid tyckt om att arbeta med växter som ger karaktär. Under mina tre år på SLU i Alnarp växte det fram små idéer kring vad jag kunde tänka mig att skriva om i mitt examensarbete. Hur kan man arbeta med växter för att skapa olika effekter, teman eller röda trådar genom anläggningar? Genom min litteraturstudie har jag fått reda på historien bakom Naturlika planteringar; hur kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker på 1960-1970-talen då skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna naturen, men även att kunskapen inom projekteringen och arbetet med Naturlika planteringar måste bli bättre.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen Naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.

Nature-like plantations are areas that, by today?s maintenance procedure usually gains low prioritiy and are forgotten. Most nature-like plantations are currently disadvantaged and have in many cases grown up and formed dense,impenetrable and brushwoody green volumes. These green volumes is rarely used, but usually only fills out gap surfaces. With proper care nature-like plantations can become health promoting environments in the increasinglyhardened urban environments.How vegetation systems work and how trees and shrubs interact is dependent on many factors.

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

Multilayered woodland types are an important part of the urban forest. The knowledge how to establish and maintain such plantations are not as deep as other knowledge fields concerning forestry. Therefore this study has looked upon how to achieve multilayered structures in young nature-like woodland plantations. As a theoretical base for the study three different major knowledge culture have been studied that concerns the subject, ecology, forestry and landscape management/design. This three theoretical framework concludes that many natural processes strive in the opposite direction of multilayered structures in their youth.

Nybyggda parker och grönytor runtom i vårt land designas idag ofta utifrån ett slutgiltigt utseende. Med detta menas att en park som i slutändan förväntas domineras av tio stora ekar, planteras med tio ekar. Här finns det i stället en möjlighet att planera för förändring över tid, en långsiktig designprocess som tillåter andra uttryck att komma fram under vägen mot målbilden. Denna uppsats söker därför utforska hur vegetationsdesign och skötsel kan planeras så att de ger upplevelser kontinuerligt längs denna väg mot målbild. Tyngdvikten i denna uppsats kommer att ligga vid vegetationen under dess nyplanterade och unga år, då de fortfarande är plastiska och formbara. Naturlika planteringar, med Filborna Skogspark som exempel, kommer att undersökas.

Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer.

Idag vet vi att kommuner kan få ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att använda sig av perenner. I det här arbetet undersöks vad som är orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och när perennplanteringar fyller sin funktion. Arbetet baseras på en undersökning där ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat på frågor om hur de använder perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanställs i diagram, vars syfte är att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur läget ser ut generellt. Svaren ställs därefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie. Av resultaten kan vi se att intresset för perenner är stort och det beror främst på att de är skötselsnåla. Det estetiska värdet spelar också en stor roll.

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Bostadsrättsförening Insjön 2 i Malmö ville ha sin gård renoverad. Uppdraget var att skapa en lättskött grönskade gård som var intressant året om. I allt för många fall på offentlig eller halvoffentliga platser likt denna bostadsgård resulterar grönytor ofta i monokulturer och statiska växtkompositioner. Viljan att istället skapa planteringar med stor dynamik och mångfald ledde fram till frågeställningarna om en bostadsgård kan gestaltas med stor artrikedom utan att kräva intensiv skötsel, samt vilka åtgärder som kan behöva göras för att skapa långsiktigt hållbara planteringar. En litteraturstudie genomfördes kring staden som ståndort, växters överlevnadsstrategier samt växtkomposition och växtval ur ett skötselperspektiv. Även intervjuer med fackmän inom projektering för grönytor användes för att få svar på frågeställningarna.